Blind rättvisa eller seende orättvisa?

Så här avbildas Rättvisan, som Themis eller Justitia. Hon finns i många domstolsbyggnader världen över. Hon har bindel för sina ögon eftersom hon inte ska ha anseende till personen utan bara döma efter gärningen. Där ligger vår rättssäkerhet och hela vår samhällsuppbyggnad: i objektiviteten och sakligheten. Men är rättvisan längre blind? Har inte ögonbindeln halkat av så att institutioner och lekmän bedömer efter ”ras, klass, religion, kön, könsidentitet, etnicitet, nation, sexuell läggning, funktionsvariation, ålder och kultur” (https://sv.wikipedia.org/wiki/Identitetspolitik )?

-          Är rättvisan blind i ett land där förvaltningsrätten i Karlstad dömer att en femtonårig barnbrud som hålls instängd i mannens hem ska fosterhemsplaceras hos mannen?

-         Är rättvisan blind i ett land där gruppvåldtäkten i Fittja utreds med vänster hand därför att offret var en missbrukare?

-          Är rättvisan blind i ett land där socialnämndens ordförande i en smålandskommun säger om invandrare i barnäktenskap att ”deras kultur ska gälla”?

-          Är könsstympning, barngifte, tvångsgifte, tvångsbeslöjning, religiöst tvång och hederstvång verkligen bara kultur? Är det inte straffbart?

Ja, blind är den kanske men inte som blind rättvisa utan som blind omdömeslöshet där rättvisa bytts mot partiskhet.

Det fria Sverige jag kom till hade ”neutrala, opartiska institutioner som behandlar medborgarna som jämlikar” ( https://www.dagenssamhalle.se/kronika/cynisk-identitetspolitik-foerstoer-tilliten-13338). I samma stund vi särbehandlar eller könskvoterar så bygger vi klassmotsättningar och misstro. Och detta är kanske identitetspolitikens avsikt, att bygga upp en gammal kommunistisk klasskamp (https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/klasskamp )  där ”klass mot klass” söndrar det bestående samhället. Vänsterfolket är i så fall inte ensamma. Nationalsocialisterna har samma mål att dela upp folket, nu mellan etniska svenskar och övriga. Islamisterna har naturligtvis också samma mål, den här gången att dra en gräns mellan fridens hus och krigets hus, de troende och de gudlösa,

Det ligger i deras gemensamma intresse att söndra och det ligger i vårt gemensamma intresse att bygga ihop.

Det är nu vi måste mobilisera oss:

-          Vi som hävdar att alla ska behandlas utan avseende till person, religion, kön eller etnicitet utan som människor.

-          Vi som hävdar att mänskliga rättigheter även gäller invandrarkvinnor, inte på grund av kön och etnicitet utan därför att de är människor.

-          Vi som hävdar att sökande på arbetsmarknaden inte ska dömas efter färg utan efter yrkesmässiga kvalifikationer.

-          Vi som inte vill ha ett arbete därför att vi uppfyllde en könskvot utan därför att vi var mest lämpade.

Nu är det dags för oss att dra en annan gräns, inte utifrån identitetspolitiska skiljelinjer utan utifrån om man skiljer mellan människor eller inte.